Redan som liten var jag väldigt liten... Till växten.
På längden. Inte på bredden.
Vikten har alltid varit mitt problem, eller rättare sagt ett av mina problem. (Jag är nog den enda som bantat i 25 år utan att gå ner ett enda kilo.)
Ska man gå efter det skapade idealet har jag en fantastisk kropp, för på den ringa längden av 1,59 meter över havet har Skaparen berikat mig med alla skavanker en kropp kan ha. För långa ben – jämntjocka! För kort och för bred rygg, kort hals, diafragma, ingen byst – den placerades av misstag på höfterna tillsammans med de andra kilona.
Ovanpå kroppen sattes så knoppen med rött hår, bruna ögon (med påsar under) och mitt i ansiktet ett stort hål som aldrig är stängt.
I den här kroppen bor jag sedan 71 år.
Mitt sätt att vara står i ganska bra proportion till min kropp. Jag är alltid glad, arg, ledsen, snäll, dum, beskyddande, ömhetskrävande, hård, mjuk, kall, känslig och onormalt normal.
Det är klart att det finns en del jag skulle vilja ändra på. ”Tänk först – tala sedan” är ett begrepp jag helt lyckats vända på.
Att ha snuskig fantasi är inte heller precis passande för en dam – men det är kul. Och jag har hellre kul än att agera den dam som jag innerst inne drömmer om att bli behandlad som. Jag älskar att leva, skratta och ha roligt. Och det har vi – min kropp och jag. Alla skavanker till trots.
Oj, handlade det om dig. Ja det kändes fel när det kom till bröst o breda höfter att det skulle vara Kenny
SvaraRadera