LENA MARIAS KÅSERI
Jag har alltid satt en ära i att passa överenskomna tider. Ibland kan det bli ödesdigert. Vi skruvar klockan tillbaks till mitten av 80-talet.
Jag bor då ensam i en förtjusande lägenhet i Bromma. Är egenföretagare och driver Kroppsverkstan i Solna, ett stenkast från huset där jag bodde mina första fyra år i livet.
Om morgnarna är jag tidigt uppe och mjukstartar alltid dagen med en sedvanlig kopp Zoégas Skånerost för att orka med dagens slit.
Just denna morgon passar jag på att bryna en kyckling som jag kommit över till extrapris dagen innan. På så vis kunde jag spara tid på kvällen, var det tänkt.
Då ringer telefonen. Jag svarar. Samtalet drar, mot min vilja, ut på tiden. När jag tittar på klockan inser jag att det är en strid på kniven om salongen kan öppnas i tid. Slänger på mig ytterkläder, springer till garaget och drar iväg snabbare än blixten i min vita Golf Cab. Bryter mot alla hastighetsregler, men är framme i tid.
Under förmiddagen kommer kunder för att klippas, sola i solarium, få fotvård, nya naglar, massage, ansiktsbehandling, zonterapi eller bara hänga i min sociala verkstad. Kundkretsen är trevlig och min personal kunnig.
Dags för lunch.
”Är det nån som vill ha pizza”, undrar en av frissorna. ”Inte jag, för jag ska ha kyyy… hjälp…!”
Måste dra. Hoppar in i bilen. Hjärtat slår som en slaghammare i bröstet. Skräcken slår sina klor i mig. I mitt inre pågår ett drama med brandbilar, eldslågor och tjutande ambulanser.
Väl framme ser jag inga skador utanpå fastigheten. Inne i lägenheten ser man ingenting... på grund av rökutvecklingen.
Håller andan. Stänger av spisplattan, som stått på sexan i fyra timmar. Kycklingen är färdig, om man säger så… Slår upp balkongdörrar och fönster.
Sätter mig sen ner på sängen, tänder en cigg (precis som det skulle behövas) och ringer Folksam.
Kontaktar en närliggande städfirma. Chefen anländer inom några minuter för att bilda sig en uppfattning om vad som bör göras. Allt!
Jag fick kinesa hos en av Kroppsverkans kunder under flera veckor.
Så var jag då välkommen hem.
Lägenheten var verkligen välstädad... som sig bör efter en hel månads fejande. Mina möbler, allting i garderober och byrålådor hade varit på tvätt - turné. Det fullkomligt glänste från golv till tak.
Städfirmans chef kom förbi med mina nycklar. Med sig hade han en specialtillverkad kolsvart höna i keramik. Han räckte över den och sa -- ”Tack lilla Sothöna! Din fadäs räddade vår städfirma undan konkurs. Den här får du som ett minne av oss. Och, javisst, ja! Här har du fakturan också.”
Den var på 90 000 kronor.
Jag kunde inte låta bli… Gjorde en uppställning på kostnaderna för skadan.
Totalsanering av lägenhet: 90 000
1 kyckling, extrapris: 19,90
Summa kostnad: 90 019,90
Postade brevet till Folksam.
En skrattande försäkringsagent ringde. Han ville bjuda ut mig. Men vad han hade tänkt bjuda på kan man ju undra.
Så jag tackade nej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar