En vinter att glömma

LENA MARIA MINNS EN JULAFTON PÅ 50-TALET

När årets första kraftiga snöoväder drabbar Helsingborg förflyttas mina tankar till mina barndoms vintrar.  Då var snön alltid välkommen. 

Pudersnön hade knappt hunnit täcka gräsmattan på mina farföräldrars tomt på Eskilsminne innan vi barn satte igång med att göra en snögubbe. Den smälte oftast ner snabbt och kvar låg då bara moroten och lite kolstybb. 

Enstaka vintrar gav rikligt med snö. Då åktes det skidor i den gigantiska Ko-backen intill Jordbodalen på Eskilsminne. Jag använde skidorna som mamma åkt på i sin tidiga ungdom. Vallade dem med en stump stearinljus. Sidorna hade förlorat sin böjning uppåt efter att i många år legat ovanpå taket på farmors kolonistuga. 

Premiäråket slutade i bäcken nedanför backen. Minns hur jag frös när jag dyblöt och blåslagen lommade hem.

När isarna lagt sig på Jordbodalens dammar åkte grillerna fram. Då fanns det sillarör, halvrör och helrör. Mina ärvda var “halvrör” som jag kämpade med att veva fast på mina gummistövlar. Som bäst höll de i fyra skrid. 

Någon vintersportare blev jag aldrig … men en jäkel på att åka tefat. 

Som de flesta barn hoppades jag att det skulle snöa på julafton.  

I familjen höll vi hårt på traditionerna. Varje julafton bjöd mamma och pappa Skånesläkten på en riklig julbuffet i enrummaren på andra våningen i mina farföräldrars hus. 

Bordet stod uppdukat för tolv personer med skånska och uppländska läckerheter. Dopp i grytan var ett måste. Det var glammigt men trångt eftersom vår stora julgran stal en stor del av kvadratmetrarna. 

Efter maten hjälptes alla åt med disken. 

Julklapparna fanns under farmors och farfars gran på nedre botten. Det var mängder av paket varav ett var extra stort Jag hoppades att det var till mig. Det stod något skrivet på det, men jag hade inte lärt mig läsa än. 

Klockan fem gick alla till kyrkan, utom farmor som förberedde lutfisken och gröten. Än idag fattar jag inte att man orkade pressa ner även det i magen.

Klockan segade sig fram. Speciellt för oss barn.

Vi började bli lite småtrötta efter all mat och farmor hade försvunnit in till grannen för att prata lite...

Vi barn ombads att ställa oss på kökssoffan och titta ut genom det lilla fönstret som vette mot den stora mörka trädgården. Kanske tomten skulle ta den vägen...

Snön låg vit men natten var svart. Plötsligt kunde vi se ett ljus i mörkret. Vi kissade nästan på oss av upphetsning. Ljuset från en dinglande lykta kom allt närmare och snart kunde vi ana konturerna på en tomte.

Hårda bankningar hördes på köksdörren en halv trappa ner. I den dåligt upplysta hallen öppnades dörren och vi fick vårt livs största chock. I hastigheten hade min farmor tagit fel på tomtemasken och en grotesk gummimask av ett stort grisatryne.

Vi gallskrek och var otröstliga. Det hjälpte inte att farmor tog av sig masken och försökte trösta. Skadan var gjord. Men jag minns att mina farbröder fnissade elakt i bakgrunden.

Slutligen delades klapparna ut. Det stora paketet hamnade hos min mellansyster. Aldrig ska jag glömma denna julafton då jag så grymt som sexåring slutade tro på tomten.

Klockan segade sig fram speciellt för oss barn. Vi började bli lite småtrötta efter all mat. 

Farmor gick in till grannen för att prata lite. Vi ungar ombads att ställa oss på kökssoffan och se ut genom det lilla fönstret som vette upp mot den stora trädgården. Kanske tomten skulle ta den vägen… 

Snön låg vit men natten var svart. Plötsligt fick vi se ett ljus i mörkret. Vi darrade av upphetsning. Ljuset från en dinglande lykta kom allt närmre. Snart såg vi att konturerna tydde på att en tomte bar den. 

Hårda bankningar hördes på köksdörren en halvtrappa ner. I den dåligt upplysta hallen öppnades dörren och vi fick vårt livs största chock. 

Min farmor hade i hastigheten tagit fel på tomtemasken och en grotesk gummimask av ett stort grisatryne. 

Vi gallskrek och var otröstliga. Det hjälpte inte att farmor tog av sig masken och försökte trösta. Skadan var gjord men jag minns mina farbröders illa dolt fnissande i bakgrunden. 

När lugnet infunnet sig delades klapparna ut. Min mellansyster fick det stora paketet. 

Aldrig ska jag glömma denna julafton då jag så grymt, som sexåring, slutade tro på tomten.