lördag 28 september 2019

Keith och jag... lika lata

KENNY BEUNDRAR FORTFARANDE SIN UNGDOMS IDOL


Keith Richards var en av mina idoler i tonåren och jag ville bli som han. Lite svårt när man bara kunde tre ackord på en japansk lågprisgura av märket Kawai.

Numera har vi vissa likheter. Vi rör oss lika graciöst på scen.

I juni var det 54 år sen Rolling Stones rockade loss i Baltiska hallen i Malmö. Jag var självklart där.

För flera år sen släpptes ”Crosseyed heart”, Keith Richards första soloskiva på 23 år.
Då, såg Keith ut som om han gjort ungdomsrevolt och rymt från Eton.

I dag är han så rynkig att han får gänga på hatten. Men trots att han snart fyller 76 år inger han juniorseniorer som denne yngling hopp om livet.

Rockikonen Richards kunde redan ha legat stendöd under kryptan i Sankt Paulskatedralen, intill Churchill.

Vid en konsert i Sacramento 1965 fick han ström genom kroppen och fördes medvetslös till sjukhus.
Han klarade sig, rökte på med jazztobak och fortsatte turnera. Man tar inte livet av en stjärna så lätt.

Under en skivinspelning 1971 kraschade han med en go-cart, varefter olyckorna kom slag i slag.
Han föll från en stege i sitt bibliotek. Bröt tre revben och punkterade ena lungan.

2006 befann hann sig på Fijiöarna. Vissa säger att han föll ner från en palm som han klättrat upp i, andra att han trillade baklänges från en stubbe och fick hjärnskakning.

Richards liv hängde på en skör tråd. Men gubben gjorde comeback skrynkligare än någonsin. Hans missbruk av amfetamin, heroin och kokain har bara spätt på myten.

I ett tv-program för några år sen fick Keith frågan

– Hur håller du sig i form?

– Jag gör inget, blev svaret.

Då fick min hustru Elsa-Lill luft:

– Han är lika lat som du.

Rocklegenden berättade att han är modeintresserad och gärna blandar kvinnliga och manliga plagg. Han lånar ofta sin frus byxor.

Min hjärna gick på högvarv och jag återkom till likheterna mellan Keith och mig.

För en del år sen köpte jag ett par laxrosa trosor, modell XXL, på Astas manufaktur som då låg på Wieselgrensgatan i Helsingborg. De kunde komma till pass på nån maskerad.

Jag fick en idé som jag presenterade för Elsa-Lill.

Skulle jag kunna tänka mig att göra kåseriuppläsningar hos pensionärsföreningarna... iklädd trosorna.
Jag bad dessutom att få låna ett par lila högklackade skor av henne.

– Du kan få flyttlådor också och sen kan du börja packa, förklarade hon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar