Tillbaka till köttbullarnas huvudstad

KENNY BERÄTTAR OM SIN FÖRKÄRLEK TILL FÄRSEN

Raggsockar, fotvärmare, dunjackor... samt otaliga minusgrader på nätterna.

Det blev för kallt i Casa Rosada i Hullaryd. Vi åkte ner till funkisvåningen i anrika Palladiumhuset i Helsingborg - en vecka tidigare än beräknat. Men snart bär det av igen.

Vi ska till Stockholm. Elsa-Lills son ska gifta sig i Stadshuset, med efterföljande middag på Ulriksdals värdshus.

De' ni!

Jag har räknat ut att vi befinner oss sju månader om året i Sundets pärla, fyra månader i Hullaryd och en månad varje år bland 08:orna där skånska språket i dag tycks vara det mest förekommande. Du kan inte gå in i en affär utan att expediten talar skånska. Och på tunnelbanan är just skånskan det mest förekommande språket.

Vi e' ena riktiga globetrotters, med andra ord. Och i Stockholm får man absolut inte missa den mest gastronomiska pärlan av dem alla – Östra station. Bättre lunchställe finns inte. Och stundom serverar de härliga köttfärsrätter.

Felix köttbullar vid Vänerns strand...

Finns det något godare?

Men låt mig börja så här:

Det är snart femtio år sen som jag gjorde min militärtjänst på F10 i Ängelholm.  När det vankades köttbullar spred sig alltid ett saligt leende hos lumparkompisarna.

I sanningens namn rann snålvattnet även på denne soldat. Låt mig med en gång slå fast att köttbullar är en delikatess.

Härförleden kom hustrun och jag hem efter ett besök huvudstan. I Stockholm finns Livrustkammaren, NK, Nationalmuseet och mycket annat.

Fast det som lockar mig mest är krogar som har köttbullar – både på lunch- och aftonmenyn. Jag lovar... den staden är ett eldorado för mig.

Min mor var en högst ordinär matmamma. Hennes hemlagade köttbullar har jag inget större minne av. Däremot minns jag med förtjusning en semester när vi tältade i Åmål vid Vänern. Det kan ha varit 1960. Över spritköket värmde hon då en burk Felix köttbullar.

Åh, vad jag njöt medan vågorna kluckade mot strand. Sen dess inmundigar jag ofta denna delikatess... i smyg.

Under Stockholmsvistelsen började jag min köttbullsodyssé på Dramatens bakficka, även kallad Frippes. Under veckan fortsatte jag mitt dagliga köttbullefrosseri på anrika jazz- och rockpalatset Nalen, Operabaren och Tennstopet vid Odenplan.

Jag var i paradiset.

På julafton var vi hembjudna till bonussonen. Han är en man som vet vad som ska finnas på ett digert julbord. Givetvis köttbullar.

Några dagar senare blev det ett besök på ovannämnda favoritkrogen Östra station. Där förnyade jag mig och beställde in baconinlindad köttfärslimpa. Samtidigt konstaterade Elsa-Lill att hon är gift med en fantasilös man.

Men... allt roligt har ett slut. Det var dags att lämna Stockholm.

Vi embarkerade X2000 till Helsingborg. I höjd med Katrineholm började hungern göra sig påmind. Gick därför till restaurangvagnen. Till min stora glädje stod det vaccumförpackade köttbullar på menyn.

Gissa om jag slog till! Elsa-Lill tyckte att den läckra anrättningen mest liknade en våldsam uppkastning. Trots det åt jag med god aptit. 

Nu har hon döpt om mig till Kenny von Färsen