Jag säger bara... "Hej Baberiba"

KENNYS ONSDAGSKÅSERI:

Vem är Eva Larsén uti vår vackra huvudstad Stockholm?

Jo, denna generösa kvinna upplåter en gästvåning till Elsa-Lill och mig varje gång vi är i Stockholm, Prinsens rum kallat. Och det är ganska ofta vi kommer dit. Jag räknade igenom att vi tillbringade mer än en månad i huvudstan förra året. Och vid varje besök påminns jag om Rockfolket – bandet som fängslade stora delar av Sverige på 70-talet.

FOTO: UR LENA MARIA GÅRDENÄS PRIVATA SAMLINGAR
Från en teveshow på Bacchi Wapen på 70-talet med Rockfolket och primadonnorna Laila Westersund och Lena Maria Gårdenäs. Fr.v. Åke Larsén (delvis skymd), Laila Westersund, Rock-Ragge, Per-Arne Eklund, Bertil Bertilsson, Sigge Ernst, Burken Björklund och Lena Maria Gårdenäs.

Rockfolket var bandet som med stor musikalitet spred smittande glädje till alla åldrar. Ja, dom blev rent av ikoner. Under sjuttiotalet turnerade orkestern i folkparkerna och det var fullt ös på varenda show.

Trummisen Åke Larsén var den i bandet som kom på de flesta shownumren. För några jular sedan vallfärdade Elsa-Lill, jag och hans hustru Eva Larsén till Åkes grav på Kungsholms kyrkogård i Stockholm.

Det blev en känslosam stund. Jag lärde visserligen aldrig känna Åke. Men jag visste att han läst min bok ”Söders Rock”. Och det är jag stolt över.

Eva skapade en del av Rockfolkets brokiga scenkläder. Och det var inte det enklaste. Sångaren och dragspelsvirtuosen Leif Burken Björklund var, till exempel, begåvad med en udda kroppskonstitution.

– Jag minns att kläderna som jag sydde åt honom hade samma längd- och breddmått. Idén till plagget fick jag när jag provade Burkens jeans. Hela lilla jag rymdes i ett ben, berättade Eva..

Utöver Burken och Åke Larsén bestod Rockfolket av kungen himself Rock-Ragge, den joddlande tysken Sigge Ernst, basisten Per-Arne Eklund och konferencieren Bertil Bertilsson, en mästare på att elda igång publiken.

Lätt jobb, för det behövdes bara två takter av Fat Mammy Brown sen var det kaos i publikhavet.

Scenkläderna var ett kapitel för sig.

– Åke ville alltid uppträda i kortbyxor. Ett par som jag sydde till honom var av storblommigt möbeltyg prydda med paljetter och bollfransar. Så ville han ha det. Ja, jag har massor med minnen, säger Eva Larsén och fortsätter:

– Ragge vägrade äta på eller dricka ur något som var handdukstorktat. Lufttorkat skulle det va'.

– Burken beställde alltid in klosterlikör till sillen, bara för att han älskade likören.

Rockfolket gav ut ett tiotal LP-skivor. Min favorit är ”Hellre ball än knall” med låtar som Hey Baberiba, Sweet, Sweet Chevrolet och rockklassikern Rock Around the Clock.

Då var bandet - på pappret - sponsrat av Systembolaget.

Själv upplevde jag Rockfolket i originaluppsättning en gång. Det var i Ängelholms Folkets hus i början av sjuttiotalet.

Burken, Ragge och Per-Arne fick jag träffa på Dalhalla 2007 då de och andra kända artister, som hustrun Elsa-Lill, medverkade i en 70-talsshow. Burken hade då stora problem med hjärta och njurar.

– Vi lägger upp våra turnéer efter var det finns sjukhus som har dialys. Men jag ger järnet på scenen, sa han när vi dinerade på Hotell Lerdalshöjden i Rättvik efter showen.

Jag var glad att jag fick träffa grabbarna för sen gick det fort. Efter några år var alla originalmedlemmarna borta. Ragge och Burken dog samma vecka. Så nu är det rockparty hos Sankte Per. Här är saknaden stor.

TIPS: Besök YouTube: Burken och Rockfolket Ragnarock 1973. 
Och som en upplysning kan sägas att Rockfolket finns än i dag, dock utan originalmedlemmar. Bandet leds numera av trummisen Kåre Ljunggren.